Det blev en fortsättning på mitt experiment med de små garnbitar som blev över när jag virkade mormorsrutor under bilresan förra helgen.

Jag stickade en vante.

Tanken var att själva vanten skulle vara lättstickad så jag utgick från en modell i rätstickning, stickad på två stickor. Först stickade jag pälskanten och själva vanten.

Sedan plockade jag upp maskor vid tumhålet och stickade tummen. Till sist sydde jag ihop vanten och tummen i sidan.Så här såg vanten ut innan jag blött ner den med varmt vatten och lite såpa. Jag gnuggade den och ruggade den lite också, med en diskborste, både på ut- och insida. Den blev mjuk och go´ och väldigt smidig.

Vanten känns riktigt skön så jag vill sticka en till, men nu får jag vänta tills jag virkat fler mormorsrutor och fått fler små garnbitar att sticka pälskaten med. Jag gjorde lite anteckningar under tiden jag stickade med tanke på att det kan dröja ett tag innan jag fått ihop garnrester till en pälskant till. Fungerar det att sticka efter anteckningarna återkommer jag med en beskrivning. Tills dess kan ju du börja spara resterna av dina garnrestarbete, du också.