Jag har varit på sy-lan!

Nu har jag varit på sy-lan och det här är klänningen jag sydde där. Jag hade en hel dramatenvagn full med nytt tyg, tygrester och kasserade plagg men jag använde bara de kasserade plaggen: två skjortor (fars och Uffes), mors nattlinne och min egen blus som blivit för liten.

Överdelen på klänningen är Uffes skjorta. Kragen var väldigt sliten så den klädde jag över med en nysydd krage och så sydde jag smock i ryggen för att få in vidden bak. Idén har jag fått från häftet Ändra av Katarina Evans och Katarina Brieditis, Hemslöjdens förlag.

Det var ett lyckokast att använda rutigt tyg för det var lätt att se var jag skulle sy fast resåren till smocken. Skrev en minnesanteckning för mig själv på fotot för det är inte otroligt att jag syr fler såna här klänningar och då vill jag minnas hur lång resår jag använde.

Det tog sin lilla tid att skarva ihop alla tygbitar till volanger och sedan rynka dem. Såna här clips var jättebra att fästa ihop volangerna med istället för att nåla. Jag var också glad att jag kommit ihåg att ta med de platta, långa knappnålarna som var bra att markera fjärdedelar med. Fjärdedelsnål på volang lades lätt exakt mot fjärdedelsnål på livet eftersom huvudena är platta och sen nålade jag ihop med vanlig knappnål.

Det är lätt att glömma bort både tid och rum när man sitter och syr. Man behöver sträcka ut rygg och nacke emellanåt och vi hjälptes åt att påminna varandra om när det var dags. Det blev både yoga, tabata och skogspromenader på stigarna utanför Tönnersjö bygdegård där vi höll till.

Att vara på sy-lan är nästan som att bo på pensionat: man äter gott och ofta. Det är frukost, fika, lunch, eftermiddagsfika, middag på kvällen och frukt och godis så man orkar hålla på att sy länge. Dock åt vi inga doughnuts. Detta är Nicoles tyngder att lägga på mönsterpapperet så det inte glider när man ritar av mönster. De är gjorda av muttrar och Fimo-lera. Visst ser de smakskiga ut?!

Man får så många tips och idéer på sy-lan. Här har jag fotat Barbros ok för att minnas hur man syr ok med burrito-metoden.

I år är det tionde året som Nina Kovacevic ordnar sy-lan så Hallandsposten gjorde ett reportage som du som prenumerant kan se genom att klicka här. Nina är otroligt duktig på att sy väskor. Den här gången blev det en en Hermèsinspirerad väska tillverkad av en mockakjol och sonens livrem och som sig bör har väskan hänglås med tillhörande nyckel.

Jag har nog inte åkt på sy-lan någon gång utan att ha glömt något hemma. En gång var hade jag glömt huvudkudde, en annan – och det var nog det värsta – glömde jag gaspedalen till symaskinen. Så nu har jag börjat skriva en lista på sånt som jag brukar ta med på sy-lan, både sånt som har med själva syeriet att göra och andra praktiska attiraljer. Ett tips för dig som ska på sy-lan är att tänka efter innan vad du vill sy så att du får med dig behövliga sybehör som knappar, dragkedjor och spännen. Själv klipper jag också gärna till plaggdelarna hemma så det blir rätt med trådraken, sömsmåner och fållar och sånt, speciellt om det är en modell jag aldrig sytt förut. Listan gör inte anspråk på att vara komplett. Jag fyller på den efter hand, resår har jag exempelvis lagt till efter helgens lan, men jag lägger med den här som lite vägledningen för den som kanske ska på sitt första sy-lan. Beroende på hur lokalen man ska vara i är utrustad kan man också behöva ta med exempelvis strykjärn. Kolla upp innan du åker!

  • Symaskin 1 med gaspedal
  • Symaskin 2 med gaspedal
  • Lampa, ev. med förstoringsglas
  • Skärlinjal
  • Skärmatta
  • Rullkniv
  • Stor sax
  • Liten sax
  • Knappnålar
  • Måttband
  • Sömometer
  • Synålar
  • Syclips
  • Tyg
  • Mönster
  • Sporre
  • Markeringspapper
  • Blyertspenna
  • Anteckningsblock
  • Mobil
  • Mobilladdare
  • Kudde
  • Sovsäck
  • Luftmadrass
  • Mönster
  • Vlieseline
  • Kantpress
  • Frixion-pennor i olika färg (kan suddas bort från papper och tas bort från tyg genom att man stryker med strykjärn)
  • Resår
  • Fingerborg
  • Något varm att sitta på, t.ex. en dyna eller en filt – själv har jag ett fårskinn. Gamla bygdegårdar kan vara dragiga.
  • Kofta
  • Förlängningssladdar och grenuttag

Nu är det tack och hej för den här gången, ser redan fram emot nästa sy-lan!

Levande snöbollar

I söndags åkte vi till Trönningesstranden och njöt av ett underbart väder.

Fendi sprang med långlina så öronen flaxade.

Idag har vi fått snö,mycket snö med västkustmått mätt. Vi trotsade vädret och gav oss ut på promenad med Fendis promenadkompisar Zita och Smilla. Snön klabbade på på små hundtassar så Smilla orkade inte hela vägen – inte undra på, ni ser ju ju själva: det är ju mer snö än hund.

Det fastnade en hel del snö på Fendi också, men det blev det inte riktigt så illa som för Smilla. Vad jag är glad att jag äntligen hittat en overall med långa ben!

Nu tar Fendi igen sig på sin snuffelmatta med ett tuggben inom räckhåll medan jag planerar för helgens sy-lan.

Jag har ännu inte bestämt till 100 procent vilka projekt jag ska ta med. En klänning blir det säkert, men i vilken modell? Jag har länge funderat på att sy en klänning av kasserade skjortor, inspirerad av den här ur Katarina Brieditis och Katarina Evans häfte Ändra. Eller så blir det något av det som blev över när jag sydde den här:

Eller kanske en kombo av det som blev över när jag sydde hundtassavtrycksklänningen (tyget till höger) och det blommiga tyget som ligger i skåpet och väntar på att få bli uppsytt.

Möjligen behöver jag skotta lite snö innan jag planerar vidare, men då tror jag Fendi får stanna inne. Det tar sån tid att tina alla snöbollar runt tassarna :).

Vante+väskrem=hundleksak

Idag kom Fendis uppfödare på besök. Hon hade varit på tävling med Fendis mamma och undrade om hon kunde komma och hälsa på på hemvägen. Hon hade nåt i fickan som Fendi var väldigt intresserad av – en slags leksak av fårskinn. Jag erinrade mig att jag sytt fårskinnsvantar till Uffe för länge sedan, men numera finns det inte längre ett par, utan bara en vante. Jag fick lov av Uffe att sy en liknande leksak till Fendi av den.

Det behövdes en stark rem till leksaken också. Även här bidrog Uffe. Han hade tagit till vara en rem till en datorväska som passade för ändamålet. Dessutom tror jag att den lilla haken kanske skulle kunna fungera på ett koppel så det är bäst att jag sparar den ett tag till.

Titta Fendi, vad matte sytt till dig …

Sekunden efter … den godkändes!

Det var länge sen nu …

I januari i år pausade jag den här bloggen och startade en ny med anledning av att Uffe och jag blivit med hund. Men den nya bloggen har inte fått så många besökare, den här får många fler fast jag inte varit aktiv här på ett halvår, så nu gör jag ett omtag och skriver här istället, både om tyg och garn och hund. Idag blir det en kort resumé av det halvår som gått sen jag skrev här senast.

januari:

Fendi fick en mycket uppskattad räv i present, en som både piper och prasslar. Han älskade den intensivt, så hårt att nosen ganska snart började trådas upp. Eftersom han tyckte så mycket om den lagade jag den med det tyg jag hade hemma som passade ”bäst”. Tyvärr gav resultatet lite pandemi-vibbar – en räv med munskydd liksom.

Det tog inte lång tid förrän även övre halvan av huvudet blivit så illa åtgånget att något behövde göras. Nu blev det ett radikalt ingrepp: jag sprättade loss huvudet, sprättade loss ögonen från huvudet och sydde dem på ett nytt huvud som jag sytt med gamla huvudet som mall.

Mars månad blev jag färdig med den här tröjan:

 Garnet är lite märkligt, alldeles stumt och oelastiskt, förmodligen för att det innehåller så mycket bomull. Jag skulle egentligen inte alls ha mer garn men eftersom jag verkligen gillar den här brunlila färgskalan förälskade jag mig i garnet så fort jag såg det i affären. Skulle färgen ha ett namn tycker jag tweedy aubergine skulle passa. Nästa gång ska jag dra lite mer i garnet innan jag bestämmer mig – och känns det stumt ska jag INTE köpa det – även om det är mjukt och gosigt att klappa på. Inte ens resårstickningen blev speciellt elastisk, och då avmaskade jag ändå med Jeny´s Surprisingly Stretchy Bind Off. Garnet heter Freya (från Sirdar), kallas mjuk och borstad vinterbomull och innehåller förutom 55% bomull även 31% akryl och 14% polyester. Modellen heter October Sweater. Man börjar uppe vid halsen, stickar först fram och tillbaka på en rundsticka medan man ökar för raglan och ringning fram. När ringningen blivit tillräckligt djup fram lägger man upp maskor i ringningens botten mitt fram och stickar sedan runt. Trevlig stickning som skulle ha kunnat gå ganska snabbt om jag fått till rätt maskantal från början. Du hittar en gratis beskrivning här.

I april kunde jag äntligen överlämna tröjan Fern and feather till My. Det kändes som jag hållit på med den i evigheter, men när jag tittar i min stickprojektsbok ser jag att det faktiskt inte tagit mer än drygt ett år. Inte så illa, med tanke på att jag började om flera gånger. Det här är version 3. Version 1 stickade jag i annat garn, blev tveksam på storleken och började på annan storlek i samma garn. I somras fick jag för mig att jag inte tålde garnet (fick ögonlockseksem), köpte nytt garn och började om.

Samma månad var jag på sy-LAN och sydde två klänningar, en med tulpaner på:

och en i något slags råsiden som jag invigde tillsammans med October sweatern på vår första hundutställning.
Hade läst nånstans att man gärna ska bära kläder i färg som framhäver hunden och det tycker jag att jag lyckades med. Här kan du läsa mer om råsidenklänningen

I juni sydde jag gardinkappor till min mor av gamla lakan med virkad spets och monogram. A står för Agnes som min älskade mormor hette. Detta monogram finns på alla hennes kökshanddukar och lakan. Jag förstår inte att man hann med allt handarbete förr, när man hade färre maskiner till hjälp i hushållet.

Och allt är så välgjort, se bara hur hon sytt fast bomullsband (eller bändelband som mormor sa) över den virkade spetsen i kanten som förstärkning. Stygnen är mikroskopiska.

Här har jag provhängt en av gardinerna i vårt sovrumsfönster.

Nästa gång får du läsa om vad jag gjorde i juli.

Nu är vi redan inne i augusti och det är dags att planera läsåret som börjar nästa vecka. Vi kommer bland annat att ha något gemensamt återbrukstema i årskurs 7 som jag hoppas kunna berätta mer om en bit in på terminen.

Inspirationslördag i Ängelholm

Idag körde vi till Ängelholm för att titta på Lergökarallyt. När vi kom till Ängelholm fick vi oss ett gott skratt. Det visade sig att Uffe tagit fel på veckoslut. Lergökarallyt är nästa helg. Så spännande det blev – vad skulle vi nu få vara med om istället?

DSC_0793

När vi kom till Stortorget bedårades jag av det gulliga lilla rådhuset (Gamla rådhuset). Blicken fastnade på de gul-röda tygremsorna som vajade i vinden framför ingången. Det brukar finnas något kreativt att ta del av i närheten av fritt vajande färgglada tygremsor så jag blev nyfiken. Det blev tydligt att det fanns en mening med att vi åkt till Ängelholm just idag. Inne i det gamla rådhuset hade nämligen Ängelholms hemslöjdsgille en fantastiskt inspirerande utställning med slöjd i många olika material. Och det var sista dagen idag. Det fanns grytunderlägg av björkris, tovat av ull och siden, pappersslöjd, återbruksslöjd av förpackningar.

Jag köpte en plånbok gjord av en mjölkkartong.

Det verkar vara ett aktivt hemslöjdsgille. De firar 30 års-jubileum med 30 aktiviteter i höst. Jag blev själv lite sugen på att lära mig öglestickning efter att ha provat dessa sköna – och varma – vantar:

DSC_0783 (2)

Uppe i hörnet på fotot skymtar en ”dalahäst” av kapsyler. Så här såg den ut i helfgur:

DSC_0773 (2) Charmig, inte sant?

Det fanns många vackra broderier:

DSC_0779 (2)

I höst ska jag arbeta med fågeltema med mina textilslöjdselever och uppmärksammade därför speciellt de här:DSC_0781 (2)

Det fanns möjlighet att själv pröva på att slöjda olika saker så innan vi lämnade utställningen tog jag chansen att lära mig att vika frögömmor:

Ikväll ska jag vika några till så jag minns hur man gör – kanske något jag kan göra med mina elever i bild i höst. Man kan ju gömma alla möjliga små hemligheter i de här små tetraederna. Materialet är gratis – reklambroschyrer (speciellt Gudrun Sjödéns kataloger är tydligen lämpliga, bra papper och fina färger och mönster 🙂 ). Gratis är bra i skolan 🙂 !

Det blev alltså en mycket bra dag i Ängelholm. Jag fick en massa nya idéer med mig hem.

Sydda fågelarter observerade på västkusten

Jag har jobbat lite hemma; sytt fåglar av återbruksmaterial till ett arbetsområde jag planerar för åk 5 och 6 nästa läsår.

IMG_5460 (2)Tillåt mig  presentera: kungsörnen Örjan. Att det är en kungsörn ser man ju på kronan, eller hur? Örjan är sydd av en gammal gardin. Kronan är gjord av rosetten från en blomsterdekoration – sådant där band med ståltråd i kanterna så det gick bra att vika fram ett kronlikt utseende.

IMG_5573 (2)

Än är det långt till jul, men Jultrasten Julian har redan visat sig i våra buskar. Hans kropp är sydd av en julduk jag fick som prenumerationsbonus någon gång. Rosettvingarna och -stjärten associerar till julklappspaket och är av samma sorts dekorationsband som Örjans krona.

IMG_5559

Nakentuppen Tures ben och kam är av samma julduk. Hans blottade lekamen är sydd av mina ratade julgardiner. Efter några jular i vårt kök bestämde jag mig för att gardinerna var tämligen menlösa, men hur det var så lockade tygets struktur till broderiexperiment.  Så fick Ture sin enda fjäder!

IMG_5467 (2).JPG

Brudtärnan Bettan är sydd av någon slags inredningstextil som skolan fått till skänks. Näbben härstammar från min dotters blus. Stjärten är en halv virkad rund duk. Brudslöjan är en påse som jag fick när jag köpte nagelvårdsprodukter en gång. Drog helt enkelt ihop påsen och sydde fast den.

IMG_5580

Till sist: på vårt badrumsgolv ligger en Jeansanka i sina beståndsdelar. Var annars kulle man hitta en sådan?

Grunden är hela tiden mönster från Kalle K och Jing Jang. Jag har ritat av fågelkroppen från Kalle K, tror faktiskt att det var en tupp från början. Sen har jag ritat av olika näbbar, vingar och ben och klistrat upp allt på kartong så att man kan lägga mallarna direkt på tyget och rita av. Jag har haft jätteroligt när jag fantiserat ihop mina befjädrade vänner och hoppas att denna glädje ska sprida sig i skolan i augusti …

 

Virkad pläd av mormorsrutor äntligen klar!

IMG_4451

Så var den äntligen klar, min andra pläd av mormorsrutor, den blå-gröna varianten. I gårkväll virkade jag det sista på ”musataggen” runt om.

IMG_0080IMG_0081

För två och ett halvt år sedan år började jag på två plädar av mormorsrutor samtidigt. Tanken var ju då att de skulle bli klara samtidigt också.  Men det kändes som ett sisyfosarbete så förra året ändrade jag taktik och gjorde den ena helt färdig.

IMG_3075

Nu är alltså även den andra klar. Det känns väldigt bra att börja det nya året med att avsluta ett så pass stort projekt.

Plädarna är nu på båda på plats,

IMG_4444

IMG_3082

pryder sin plats på de sängar som döttrarna sover i när de kommer hem.

Tror nog inte jag ska börja på två virkade plädar samtidigt någon mer gång :).

IMG_4447

Vad är det för likhet mellan en grytlapp och en prästkrage?

IMG_3210

På sommaren kan det väl passa med en badrumsmatta i form av en prästkrage?!

Jag ville göra en badrumsmatta som var lite mer anpassad till årstiden än den röda stjärnan (som också kan användas som julgransmatta), men i samma stil. Men hur få till de runda kronbladen? Av en slump fick jag syn på ett par såna här grytlappar när dottern och jag var på Emmaus …

IMG_3159

… och jag såg likheter med en prästkrage.

IMG_3201 (2)

Jag köpte grytlapparna, åkte hem och virkade en badrumsmatta med dem som modell.

”Garnet” är tygrester från mitt förråd, omvandlade till mattrasor efter en rationell metod som bland annat beskrivs i bloggen Toras Vävstol, se här.

Nu har jag både grytlappar som matchar köksvågen

IMG_3157

och en säsongsanpassad badrumsmatta som matchar toalettgolvet ;).

IMG_3206

Tvåårs-tävling

I juli har jag bloggat i två år! Förra sommaren anordnade jag en jubileumstävling för att fira mitt första år som bloggare. Nu är det alltså snart dags igen, så håll utkik!

 

 

Det bidde en vante

Det blev en fortsättning på mitt experiment med de små garnbitar som blev över när jag virkade mormorsrutor under bilresan förra helgen. IMG_2043

Jag stickade en vante.

Tanken var att själva vanten skulle vara lättstickad så jag utgick från en modell i rätstickning, stickad på två stickor. Först stickade jag pälskanten och själva vanten. IMG_2026 IMG_2027

Sedan plockade jag upp maskor vid tumhålet och stickade tummen. Till sist sydde jag ihop vanten och tummen i sidan.IMG_2028IMG_2034Så här såg vanten ut innan jag blött ner den med varmt vatten och lite såpa. Jag gnuggade den och ruggade den lite också, med en diskborste, både på ut- och insida. Den blev mjuk och go´ och väldigt smidig.

Vanten känns riktigt skön så jag vill sticka en till, men nu får jag vänta tills jag virkat fler mormorsrutor och fått fler små garnbitar att sticka pälskaten med. Jag gjorde lite anteckningar under tiden jag stickade med tanke på att det kan dröja ett tag innan jag fått ihop garnrester till en pälskant till. Fungerar det att sticka efter anteckningarna återkommer jag med en beskrivning. Tills dess kan ju du börja spara resterna av dina garnrestarbete, du också.

Kruka av gardin

För några år sedan köpte jag nya julgardiner till köket. Det var dels gardinkappor med maskinbroderade tomtar på, dels gardinlängder – allt i samma oblekta linneliknande tyg. När gardinerna kom upp såg det mest ut som om jag hängt upp säckväv runt fönstren. Det hjälpte föga med de piffiga, matchande gardinomtagen. Jag kände mig aldrig riktigt nöjd med dem, så efter bara två jular skaffade jag nya gardiner. De ratade gardinerna åkte ner i en låda.

Så kom augustiutmaningen i Sew for a change och den handlade om återbruk. Jag tänkte: ”Yes. Nu ska mina gamla säckvävsgardiner få en andra chans – och jag ska kamma in lite poäng i Sew for a change . Jag bestämde mig för att sy ytterkrukor av gardintyget och sydde efter den här beskrivningen. Jag ville göra dem lite extra fina, och beslöt att utnyttja den aidaliknande strukturen till korsstygnsbroderi.  Nu har jag testat att idén håller. Krukorna kommer att bli fina med en bård av stjärnor runt hela ovankanten. Men eftersom de är väldigt julaktiga känner jag mig inte motiverad att göra ens den första färdig just nu. Så här långt har jag kommit:IMG_1851

IMG_1853

Så härmed erkännes att jag inte heller i augusti lyckades med utmaningen.