Så var den äntligen klar, min andra pläd av mormorsrutor, den blå-gröna varianten. I gårkväll virkade jag det sista på "musataggen" runt om. För två och ett halvt år sedan år började jag på två plädar av mormorsrutor samtidigt. Tanken var ju då att de skulle bli klara samtidigt också. Men det kändes som ett sisyfosarbete så förra året ändrade jag... Fortsätt läsa →
När man vill visa sin uppskattning
Idén till det här virkade måttbandsfodralet fick jag på bloggen Tålamodspåsen. Jag tycker det är en bra present när man vill ge bort något som man lagt ner lite eget arbete på men som inte är alltför komplicerat att åstadkomma. Och måttband kan man ju behöva mer än ett, eller hur?! Dessutom är det en... Fortsätt läsa →
Virkad balaklava
När jag och maken var på skidsemester stötte vi på den här killen. Jag blev fascinerad av hans balaklava. Är det mer än jag som ser likheter med Davy Jones i Pirates of the Carribean? Kanske du också behöver en balaklava? Varför då inte göra en egen, en mer fancy, variant? Den här killen hade... Fortsätt läsa →
Svarvade stickhållare
De här fina stickhållarna fick jag i present nyligen. Min dotter har köpt dem i Wadköping, Örebro. De är tillverkade av Närkes Träsvarvare, passar perfekt för min Dominostickning som jag tagit upp igen. När man fått kläm på hur man kan sticka in garnändarna allteftersom är denna stickning lätt beroendeframkallande: bara en ruta till...
Otippad julledighetssysselsättning
Häromdagen var jag och yngsta dottern en sväng på stan. Hon var på jakt efter en nyårsblåsa - och hon hittade faktiskt en riktigt snygg och nyårsglittrig på Emmaus. Maken skulle hämta upp oss med bil utanför och medan vi väntade på honom tittade Ida lite i en korg med gosedjur. Där bland nallar, plyschelefanter och... Fortsätt läsa →
Stickning så länge …
För någon vecka sedan fick jag ett paket med posten med garn och små söta bambustickor i (tror jag att det är, någon sorts trä i alla fall). Det var från Ullcentrum. De hade bett om namnförslag till en ny vantmodell på sin hemsida och mitt förslag hade fallit dem i smaken så jag fick beskrivningen till vanten "först av alla",... Fortsätt läsa →
Och DÄR tog garnet slut
125 gram räckte inte till en kofta ... (se gärna föregående inlägg!). När jag hade halskanten och två varv på ena framkanten kvar att sticka tog mitt dyra, fina angoragarn slut. Jag kunde inte fatta varför, tyckte jag följt beskrivningen till punkt och pricka och verkligen utnyttjat varenda liten garnända. Jag övervägde att repa upp ärmarna några... Fortsätt läsa →
Om att sy i tjockt tyg
När jag sydde gardiner senast komplicerade det tjocka tyget både sömnaden och öljett-isättningen (se förra inlägget). Problemet uppstod dels i början och slutet där det var extra tjockt i hörnen där fållarna möts, dels i skarvarna av tyget. Jag hade sytt skarvarna med vändsöm så det blev extra tjockt vid fållarna. Så här löste jag... Fortsätt läsa →
Flört med fyrtiotalet
Häromåret sydde jag en klänning som var knäppt hela vägen fram Den blev fin, det blev den, men jag har inte känt mig helt bekväm i den. Det blev lite bättre sedan jag sytt en knapp och ett knapphål till längst ner, men ringningen kändes lite väl generös när jag använde klänningen på jobbet, så nu har... Fortsätt läsa →
Min Tulpan-kofta
är färdig. Äntligen har jag en ny blå kofta som ersättning för min gamla trotjänare som snart gjort sitt. Garnet, Sandnes Alpakka silke, ger en otroligt skön känsla som är svår att beskriva. Att det innehåller 70% baby(?)alpacka och 30% silke säger väl en del. Koftan har varit riktigt rolig att sticka, inte minst för att mönstret är så detaljerat och tydligt och därmed lätt... Fortsätt läsa →