Så här börjar julen hos oss – innanför ytterdörren möts man av bock och krans av halm, världens största juläpple i keramik och en korsstygnsbonad som mormor har broderat.

Varje år tänker jag att i år, i år, ska vi ha en sparsmakad jul. Vi ska bara ta fram det julpynt som vi tycker allra mest om, sånt som betyder något särskilt. Mormors julbonad ska absolut hängas upp.

De otroligt charmiga tomtarna som My och Ida gjort i lekis ska som vanligt stå i fönstret. Den ena ser ut att redan ha fått för mycket gröt.

På den gamla symaskinen tronar en hel tomtesläkt. Yourstone-tomtarna kan i jultid köpas i Tomtebo, en liten stuga som står på Lilla Torg i Halmstad innan jul. Bor man inte i närheten finns de att köpa on-line också. Den första tomten såg dagens ljus på 40-talet och det kommer nya figurer så gott som varje år. Jag fick min första tomteflicka av en klasskamrat på gymnasiet och sedan har min mor och min man fyllt på. Det är riktigt hantverk: utifrån en modell av lera gör man först en moderform som man sedan gör en arbetsform av och i denna arbetsform trycks lera in för hand sedan torkas, bränns och målas figurerna.

Idag var jag ute och plockade mossa i trädgården till tomtelandksapet. Enda gången man uppskattar all mossa på tomten är väl när det är dags att julpynta.

Man kan ju inte bara ha tomtar, en julkrubba vill jag absolut ha framme till jul. Det är ju liksom hela grejen med julen. Jag har fått den här fantastiska julkrubban av mina föräldrar.

Det finns en ängel till, men den tappade ena vingen idag när jag packade upp krubban så den är på lagning. Och jag tar det säkra före det osäkra och använder batteriljus …

Förra julen skrev jag om tomten Erik Waldemar som är en annan sak som vi absolut måste ha framme till jul, julklappsäcken som mormor broderat och tomten som hon stickat skrev jag om här, men det finns ännu en tomte som bara måste fram: Blekingetomten:

Jag fick mitt första fasta lärarjobb i Blekinge när jag var i 25-årsåldern, åkte dit i tron att jag skulle jobba i Karlskrona, men det visade sig att skolan låg ett par mil rakt in i skogen, i Holmsjö. Men tomten fann jag i en affär i Karlskrona.

Löparen i munkabälte som jag vävde när jag gick en terminskurs i vävning på Sätergläntan i Dalarna plockas också fram varje jul.

Kanske den syns lite tydligare här. Det är oblekt lin i varp och inslag, själva munkabältesstjärnorna är entrådigt ullgarn.

En sparsmakad jul blev det kanske inte i år heller, men en jul fylld av kära minnen.