Så här ser vårt äppelträd ut efter att Uffe sågat bort allt som såg sjukt och dåligt ut. Jag hade hoppats att det hade gått att rädda lite mer så att det blev som en koja att klättra in i för barnbarnen när de kommer. Det snällaste man kan säga om den här stumpen nu är väl att den kanske blir fin med belysning i. Då kan den i alla fall sprida mys, ljus och glädje när det börjar bli mörkt och trist.

Så i lördags åkte vi till Kattviks äppelodling för att plocka äpplen. Just i lördags kunde man plocka både Piruett, Aroma och Cox Orange. Vi kom hem med 15 kg. De flesta har vi lindat in i tidningspapper och förvarar så svalt vi kan. Tidningspappret ska förhindra att äpplena skrumpnar och att eventuellt sjuka äpplen sprider smitta till övriga – ett knep som jag lärt av mina föräldrar.

På eftermiddagen var vi en sväng i Simlångsdalen. Där var det liten marknad och ungdomar visade sina A-traktorer. Vi fick veta att ”traktorn” längst till höger drar 2 liter milen. Det blir dyra mil.

Den här var med för att hedra minnet av Albin Malmqvist, en 15-årig kille som omkom i en trafikolycka förra sommaren. Bilen/traktorn var hans. Frasen ”Gött las” är ett internt skämt bland hans vänner. Det lär ha uppkommit efter att Albin stolt skickat en bild till sina vänner med ett lass potatis som han lastat, med texten ”Gött las” (lass något felstavat).

Det fanns verkligen alla möjliga varianter på A-traktorer och man kunde rösta på den man tyckte mest om. Det gjorde inte vi, men skulle jag ha röstat kanske det hade blivit på den här med måsvinge-dörrar.

Tillhör du – liksom jag – dem som undrar vad som skiljer en EPA-traktor från en A-traktor kan du klicka här så får du veta mer.

Lyckebo lanhantdelsmuseum var öppet denna söndag. Uffe som varit försäljare av Läkerol blev stående en god stund vid tablettaskautomaten utanför. Man skulle lägga i en 25-öring och en 10-öring för att få ut en ask när det begav sig.

Vi passade på att ta en titt inne i affären också.

Längs vägen tillbaka till bilen hade en ung kvinna ställt upp ett stånd med blommor och Uffe lät mig välja ut en bukett som han betalade.

Den bidrar till lite höstfeeling på kistan i köket. Tavlan vid sidan om har vi fått av vår ena dotters familj. Den har 12 bilder – en för varje månad – som man byter ut den första varje månad.

I söndags förmiddag deltog Fendi och jag i en inofficiell Nosework-tävling. Första söket gick jättebra, andra – ett fordonssök – inte alls. Tredje söket var ett s.k. sumit. Där vet man inte hur många gömmor det finns på sökområdet, man har bara en viss tid på sig att söka. Fendi hittade fem. Senare fick vi veta att det funnits ytterligare tre.

Igår tränade vi på förekommen anledning fordonssök på vår bil. De sista dropparna eucalyptus-hydrolat gick åt, men idag kom nytt med posten så vi kan träna mer inför nästa deltävling.

Idag gick vi en 2,5 timmes hundpromenad tillsammans med några av grannarna och deras hundar. Det blev ingen bild på hundarna men väl denna vackert snidade skylt som vi passerat åtskilliga gånger utan att lägga märke till den. Idag stannade en av hundarna och nosade precis intill skylten så då såg vi den verkligen.

När vi ätit lunch tyckte Fendi och jag att vi var värda en paus i soffan, men först hängde jag en maskin tvätt till tork i tvättstugan. Vi torkar med luftavfuktare. Vi har timpris på elen så Uffe körde en maskin tvätt i förmiddags så vi kunde köra luftavfuktare till ”lågpris”. Jag tror inte jag visat den fiffiga klockan vi fått av svärsonen innan som visar rött när strömmen är som dyrast. Igår var förresten det något slags rekord – elen kostade 8.96 per kWh.

Stickpaus i soffan!