Min julklappssäck fyller 50 år i år! Det såg jag när jag tog fram den häromdagen:
Det är min mormor Agnes som broderat den till mig. Hon broderade helt fritt utan någon förlaga, tror till och med att hon broderade direkt utan att rita först. Det hänger en rejäl bjällra i bandet som man knyter hop säcken med och den låter på ett alldeles speciellt sätt. När man tar fram säcken och hör bjällran får man den där speciella förväntansfulla känslan av att snart är det jul.
Den här tomten är en annan kär julsak som min mormor gjort och som jag tar fram varje jul:
Även den är helt improviserad, gissar att hon virkat ansiktet för att det enda garn hon hade hemma som skulle passa till ansikte var så tunt att hon inte hade några stickor som passade. Överhuvudtaget virkade mormor hellre än stickade så den här tomten som till största delen är stickad är unik på mer än ett sätt.
Mormor själv var inte riktigt nöjd med ansiktena. Jag tycker att de är charmiga. Ögonen på den stickade och virkade tomten är broderade med sytråd – allt enligt devisen man tar vad man haver.
Tror inte att det blir fler inlägg innan jul så jag passar på att önskar er alla en riktigt
God Jul!
Ewa
T
Visst är det något speciellt med klappar som någon gjort till en. De värmer extra och är fina minnen av personen ifråga.
GillaGilla
Jag håller med. Det här är fina minnen av min mormor.
GillaGilla