,

Inte än

img_6270

Jag som trodde att jag skrivit sista kapitlet i följetongen ”Min Keynote”, men icke … Kolla halsringningen! Den är otroligt generös om man uttrycker sig milt, FÖR stor om ni frågar mig. Jag hade i och för sig ett vagt minne av att jag läst någonstans att någon som tidigare stickat den här modellen tyckte att halsringningen var  lite stor, men ni vet hur det är. Man vill ju så gärna att det ska bli bra så man tänker: men den ser ju inte så vid ut, nåja LITE stor kanske, men det blir säkert bra med lite resårkant. Det skulle behövas en rejäl resårkant för att fylla ut den här halsringningen. (Och om du läser det här Marianne, det är inte läge att påminna om mina resårtrådslösningar vid tidigareimg_6278-2 missöden. Bara så du vet.)

Det får bli att repa upp halskanten igen, och sticka om den med  färre maskor. Kanske skulle jag sticka framkanterna lite smalare när jag ändå håller på (måste ändå repa upp dem också för de är stickade utanpå halskanten). Knapparna är jättefina tycker jag, är väldigt nöjd med dem för de passar så bra i färg, men de är ganska små så kanske de kommer mer till sin rätt med lite smalare resårkant, eller vad tycker du?

Har du gjort samma erfarenhet som jag vad det gäller vida halsringningar? Hur löste du det? Kanske jag kan få något bra tips.

2 svar till ”Inte än”

  1. GrybyGirl profilbild
    GrybyGirl

    Been there done that…som stickerska har man kreativa lösningar på det mesta men det här problemet var inte lätt. Frestande med #gumibandlöserallt men jag förstår…alltför kritiske läge!
    Bred sammetskant avslutad med spetsstickning och resår? Försöka sticka mönstret uppåt och ta in…nä.
    Trä in snodd i spetsmönstret? Nä, farligt nära #gummibandlöserallt!
    Annars, en väldigt vacker kofta!!

    Gillad av 1 person

    1. Ewa profilbild

      Alltså, det där med sammetsband lät ju rätt fint. Och jag har faktiskt snuddat vid tanken att man kanske skulle kunna sticka uppåt. Just nu lutar det åt tidigare lösningsförslag: plocka upp färre maskor till halskanten än det står i beskrivningen.

      Gilla

Kommentera gärna!

jag är Ewa

och jag är en riktig textilnörd. Textil är ett av mina största intressen och det har varit mitt yrke – jag jobbade som textillärare fram till häromåret.

Jag älskar klänningar och syr med nöje mina egna. Koftan är ett annat favoritplagg, har stickat ganska många vid det här laget, men kommer ständigt på någon ny variant som jag ”behöver”.  Ibland är mina projekt lite mindre tidskrävande, som exempelvis sjalar, sockar, vantar och väskor.

Återbruk ligger mig varmt om hjärtat. Jag utmanas av begränsningen i materialtillgång och tilltalas av tanken att mitt textila skapande blir mer miljövänligt när jag syr en klänning av en duk eller virkar en matta av en pyjamas.

Bloggen hette från början Tyg och garn, men sedan jag började blogga har jag blivit med hund. I december 2021 flyttade Fendi, en vit dvärgpudel hem till oss, och därefter bytte bloggen namn till Tyg, garn och hund.

Det är roligt att läsa om vad andra gör, det inspirerar mig, och jag vill genom att visa och berätta om vad jag gör, inspirera dig.

My name is Ewa Svensson and I´m a true textile fantast. It´s one of my biggest interests and it has been my job. I worked as a textile sloyd teacher untill some years ago.

I love dresses and I make my own with great pleasure. The cardigan is another favorite garment, I´ve knitted quite a lot by now, but I constantly think of new variants that I ”need”. Sometimes my projects are a little less time-consuming, such as scarves, socks, gloves and bags.

The blog is also sometimes about home decoration, always with some textile connection. For example I make plaids of my yarn remains and my first blog post (July 2013) was about an embroidered familypillow.