Jag som trodde att jag skrivit sista kapitlet i följetongen ”Min Keynote”, men icke … Kolla halsringningen! Den är otroligt generös om man uttrycker sig milt, FÖR stor om ni frågar mig. Jag hade i och för sig ett vagt minne av att jag läst någonstans att någon som tidigare stickat den här modellen tyckte att halsringningen var lite stor, men ni vet hur det är. Man vill ju så gärna att det ska bli bra så man tänker: men den ser ju inte så vid ut, nåja LITE stor kanske, men det blir säkert bra med lite resårkant. Det skulle behövas en rejäl resårkant för att fylla ut den här halsringningen. (Och om du läser det här Marianne, det är inte läge att påminna om mina resårtrådslösningar vid tidigare missöden. Bara så du vet.)
Det får bli att repa upp halskanten igen, och sticka om den med färre maskor. Kanske skulle jag sticka framkanterna lite smalare när jag ändå håller på (måste ändå repa upp dem också för de är stickade utanpå halskanten). Knapparna är jättefina tycker jag, är väldigt nöjd med dem för de passar så bra i färg, men de är ganska små så kanske de kommer mer till sin rätt med lite smalare resårkant, eller vad tycker du?
Har du gjort samma erfarenhet som jag vad det gäller vida halsringningar? Hur löste du det? Kanske jag kan få något bra tips.
Been there done that…som stickerska har man kreativa lösningar på det mesta men det här problemet var inte lätt. Frestande med #gumibandlöserallt men jag förstår…alltför kritiske läge!
Bred sammetskant avslutad med spetsstickning och resår? Försöka sticka mönstret uppåt och ta in…nä.
Trä in snodd i spetsmönstret? Nä, farligt nära #gummibandlöserallt!
Annars, en väldigt vacker kofta!!
GillaGillad av 1 person
Alltså, det där med sammetsband lät ju rätt fint. Och jag har faktiskt snuddat vid tanken att man kanske skulle kunna sticka uppåt. Just nu lutar det åt tidigare lösningsförslag: plocka upp färre maskor till halskanten än det står i beskrivningen.
GillaGilla