av tyget när jag klippt till delarna till denna sommarklänning. Tyget är en duk som jag köpte på Erikshjälpen förra veckan. Men jag kunde i alla fall göra den lite längre än den förra klänningen jag sydde av en duk. Och jag kunde undvika fläcken som fanns, men som jag inte såg när jag köpte duken. Ränder och rutor kunde trots fläcken placeras som jag först tänkt när jag såg duken så jag är nöjd.
Precis när jag skulle sy ihop axlarna kom jag på hur man skulle göra för att kunna sy ihop både själva klänningens axelsömmar och infordringens axelsömmar på en gång, med symaskin. Det var någon sorts synminne från en illustration i en Burdatidning som dök upp precis i rätt tid. En sval, skön sommarklänning till det facila priset av 90 kronor – inte illa alls! Dragkedjan stod för den största kostnaden.Ordet rimpor stötte jag på för första gången häromdagen när jag läste Elsie Johanssons senaste bok – Sagas bok En trovärdig historia. Enligt SAO betyder rimpa remsa eller smalt stycke och används provinsiellt. I boken var det Sagas bror som lite retfullt kallade henne för lilla rimpa. I inledningen berättar författaren att hon hittade en gammal symaskin på en loppmarknad, och i lådan under symaskinen fanns ett gammalt köpteavtal på ett avbetalningsköp på symaskinen. Detta fick henne att skriva berättelsen om Saga. Jag tycker mycket om Elsie Johanssons språkbruk, hennes sätt att måla upp bilder med ord. Ett lästtips!
Vilken fin klänning! Så himla roligt att se någon mer som återbrukar och handlar tyg begagnat istället för nytt 🙂
GillaGilla
Tack! Nu har det faktiskt blivit en till … 😉
GillaGilla