Om vantar och stjärnor

Det är förhoppningsvis inte många morgnar till som vantar behövs och det är väl tur för så här ser mina vantar ut nu:

Jag vann garn och mönster till de här vantarna för tio år sen. Ullcentrum hade utlyst en namngivningstävling och jag vann. Jag döpte vantarna till Rutick för att mönstret är både rutigt och går i sicksack. Priset var mönster, garn och stickor till ett par vantar. På morgnarna har det behövts vantar fram till nu, fast inte så tjocka, och då har mina Rutick-vantar varit perfekta, men nu är de bortom all räddning. Jag har tidigare lagat tummarna, men nu är garnet tunnslitet lite överallt så det är inte lönt att laga vantarna mer. De behöver ersättare så jag har lagt upp till ett par Stars av Anita Widell. Jag har länge tänkt sticka något av hennes vantmönster, men det är svårt att välja för hon har gjort så många fina, se här. Det är också väldigt fint att allt man betalar för hennes mönster oavkortat går till Love and Hope som är en svensk hjälporganisation som arbetar mot barnsexhandel, med verksamhet i Indien och Nepal.

Anita använder Drops Flora till sina vantar, men jag kände att jag ville försöka använda något garn som fanns hemma och valet föll på Trekking, ett garn som Tant Kofta färgat, minns inte vad hon kallade färgen men den är mörk brun-vinröd – min favoritfärg. Garnet har legat länge och väntat på att bli sockor, men nu blir det vantar istället. Jag behöver nog gå ner i stickstorlek för att vantarna ska bli lagom stora (små) till mig. Jag har ett kvartsnummer mindre stickor hemma och har precis börjat sticka med dem för att se om vantarna blir tillräckligt små med dem. Jag sörjer inte om jag måste skaffa ännu tunnare stickor, för jag gillar egentligen inte att sticka med metallstickor, stickar hellre med kolfiberstickor.

Man anar att en stjärna håller på att växa fram i höger sida.

Egentligen håller jag på med en helt annan stickning:

en kofta till Rut, yngsta barnbarnet. Det ska bli stjärnor på den också så småningom.

På tal om stjärnor: jag har aldrig lärt mig mer än första versen på Blinka lilla stjärna men upptäckte häromdagen att det finns tre verser till. Kanske jag skulle lära mig dem så jag kan sjunga dem för lilla Rut och hennes kusin Iris. Kan du alla fyra verserna? Annars har du dem här:

Blinka lilla stjärna där, hur jag undrar var du är. Fjärran lockar du min syn. Lik en diamant i skyn. Blinka lilla stjärna där hur jag undrar var du är.

När den sköna sol gått ner strax du kommer fram och ler, börjar klar din stilla gång glimmar, glimmar natten lång. Blinka lilla stjärna där, hur jag undrar var du är.

Vandraren på nattlig stig, för ditt ljus han älskar dig, han ej hade sett att gå, om du inte glimmat så, blinka lilla stjärna där hur jag undrar var du är.

Ofta du med blick så fin, tittar genom min gardin. Sluter ögat ej förrän, solen visar sig igen. Blinka lilla stjärna där, hur jag undrar var du är.

5 svar till ”Om vantar och stjärnor”

  1. monnah profilbild

    Vilka underbara mönster! Förstår att du är förtjust i dem. Det kommer att bli ett par jättefina vantar, hoppas de är lagom dig! Jag kan två verser på Blinka lilla, hade aldrig hört de andra två! Tack för dem också.

    Gillad av 1 person

  2. Elisabet profilbild

    Rutick – så fina vantar! Vantarna hos Anita Widell är också fina. Jag får lust att sticka! Och pengarna går ju till ett bra ändamål.

    Gilla

    1. Ewa Svensson med bloggen Tyg, garn och hund profilbild

      Jag har trivts med mina Rutick-vantar, ser nu att man bara kan köpa färdigstickade från Ullcentrum.
      Visst är det många fina vantmönster hos Anita Widell! Jag köper gärna fler mönster från henne.

      Gilla

  3. Johanna profilbild

    Så mycket fint du stickat! 😍 skall definitivt kolla mönstren.
    Är det invecklat att sticka dylika timmar istället för de vanligare som man utmärker med annat garn?
    Vanten ’Luffe’ på Ravelry har liknande tumme men är en fodrad vante. Har inte testat att sticka den men en väninna tyckte väldigt mycket om mönstret.

    Gillad av 1 person

    1. Ewa Svensson med bloggen Tyg, garn och hund profilbild

      Jag repade upp och började om på min vante med tunnare stickor så jag har inte stickat hela tummen än. Hitintills har den inte varit invecklad. Jag har faktiskt beställt ett mönster till Luffe-vanten också, efter tips från dig. Det verkar bra med en dubbel vante när det blir riktigt kallt igen.

      Gillad av 1 person

Kommentera gärna!

jag är Ewa

och jag är en riktig textilnörd. Textil är ett av mina största intressen och det har varit mitt yrke – jag jobbade som textillärare fram till häromåret.

Jag älskar klänningar och syr med nöje mina egna. Koftan är ett annat favoritplagg, har stickat ganska många vid det här laget, men kommer ständigt på någon ny variant som jag ”behöver”.  Ibland är mina projekt lite mindre tidskrävande, som exempelvis sjalar, sockar, vantar och väskor.

Återbruk ligger mig varmt om hjärtat. Jag utmanas av begränsningen i materialtillgång och tilltalas av tanken att mitt textila skapande blir mer miljövänligt när jag syr en klänning av en duk eller virkar en matta av en pyjamas.

Bloggen hette från början Tyg och garn, men sedan jag började blogga har jag blivit med hund. I december 2021 flyttade Fendi, en vit dvärgpudel hem till oss, och därefter bytte bloggen namn till Tyg, garn och hund.

Det är roligt att läsa om vad andra gör, det inspirerar mig, och jag vill genom att visa och berätta om vad jag gör, inspirera dig.

My name is Ewa Svensson and I´m a true textile fantast. It´s one of my biggest interests and it has been my job. I worked as a textile sloyd teacher untill some years ago.

I love dresses and I make my own with great pleasure. The cardigan is another favorite garment, I´ve knitted quite a lot by now, but I constantly think of new variants that I ”need”. Sometimes my projects are a little less time-consuming, such as scarves, socks, gloves and bags.

The blog is also sometimes about home decoration, always with some textile connection. For example I make plaids of my yarn remains and my first blog post (July 2013) was about an embroidered familypillow.