Nu är jag väl nästan där? Det gäller att ligga i, för jag har ju lovat mor att hennes kofta ska vara klar till Mors dag. Men igår kväll var en sådan där kväll då stickning inte är avstressande … Jag tittade på TV samtidigt som jag stickade och upptäckte plötsligt att en av mina KniPro-stickor börjat skruvas loss från kabeln. En maska hade glidit ner mellan kabeln och stickan, och när jag skulle rätta till problemet gick garnet av. Jag lade undan stickningen för kvällen och tittade färdigt på Kommisarie Lewis (nästan, jag somnade innan jag fick veta vem mördaren var).
Idag på förmiddagen åkte maken och jag först och tittade på fåglar. Det var avstressande! Halmstad Ornitologiska Förening fanns på plats och berättade om det vi såg. Intressant! Vi såg bl.a. brushane, skärfläcka, sothönor, vigg, kricka och dvärgmås. Dvärgmåsen var visst inte så vanlig och bra mycket sötare än de vanliga måsarna. Vi såg ett tjugotal arter, men ornitologerna hade sett över 80. Men så hade de varit där tidigt, tidigt på morgonen. Att vara ornitolog kan nog vara lite stressigt. Där står man i godan ro och kikar på fåglar och så – plötsligt ringer en mobil: dammsnäppa synlig i Påarp! Då gäller det att kasta sig i bilen och köra dit för att hinna se denna sällsynthet. Stickning är nog mer avkopplande i alla fall …
Inne i Halmstad var det Tulpanfestival denna helg så vi passade på att njuta av all blomsterprakt när vi ändå var ute på vift. Festivalen hålls tydligen på olika platser olika år och är till glädje för allmänheten och till nytta för branschfolk. Över 100.000 lökar planterades i fjol!
Här en rabatt framför Halmstad slott. Kejsarkronorna är verkligen pricken över i, tycker jag.
En del planteringar hade gjorts i urnor eller stora tunnor. Här är tulpansorten Verver ’Happy Queen tillsammans med bl.a. pärlhyacinther, blå annemoner och balkansippor.
Det fanns tulpaner som nästan inte såg ut som tulpaner. Men vackra var de allihopa!
Efter dessa skönhetsupplevelser åkte vi hem och åt. Styrkt till kropp och själ var det sedan ingen konst att rätta till gårdagens problem. Och som sagt, en ärm kvar – då är man väl på upploppet på en kofta?






Kommentera gärna!