Pudelpälsvård

Min intressesfär har vidgats sedan jag började blogga så därför kallar jag numera min blogg för Tyg, garn och hund. Idag får du se var jag sköter om Fendi. En pudel kräver en hel del pälsvård, speciellt om man ska hålla den i utställningspäls, att tvätta och torka/föna Fendi och sätta upp nya tottar tar tre timmar för mig.

Välkommen till Salong Fendi! Själva tvättningen görs i den rostfria hon med bra arbetshöjd.

Antihalkstjärnor med sugproppar i botten på hon och en blöt Plutoduk på kanten så gullet inte halkar! På kranen har vi satt en slang och duschmunstycke med avstängning – funkar jättebra.

När Fendi blivit ren ska pälsen fönas torr. Den här s.k. blastern blåser upp till 68 m/sekund och det behövs för pälsen måste blåsas rak när den ska klippas. Fendi klipps var sjätte vecka och så länge han ska hållas i utställningspäls gör uppfödaren det, men planen är att jag ska lära mig att göra det själv så småningom.

När jag fönar, kardar och kammar står Fendi på ett speciellt bord som du ser till höger på andra bilden uppifrån. Först trodde jag att jag skulle kunna ha honom på bordet ovanför tvättmaskin och torktumlare, förstod inte att det långa bordet lockade en liten valp att gå på upptäcktsfärd istället för att beskedligt stå stilla. Blastern flyttas lätt runt bordet eftersom den sitter på ett stativ med hjul. Jag har också en vagn med hjul där jag förvarar alla pälsvårdsattiraljer:

Först och främst är det schampo och balsam, använder sådant som är avsett speciellt för vit päls. Sen använder jag också balsamspray för att kunna reda ut tovor så skonsamt som möjligt. Fendi är definitivt i tovåldern nu så det går åt en hel del balsamspray. Nyligen köpte jag också pälsvårdsolja som både doftar gott och motverkar tovning. Den svarta flaskans innehåll ska både förebygga och ta bort det röda gegget som kan bli i vita hundars päls runt ögonen.

Något av det svåraste i början var att klippa klorna. Fendi skrek bara jag närmade mig med klotången. Jag blev nervös och inte blev det bättre av att den lilla låsfläppen fälldes ner precis när jag fått in tången i rätt läge för att klippa. Nu håller tejp fläppen på plats. Filen har jag inte använt så mycket än så jag vet inte vad jag tycker om den, men en fil behövs för att runda av där man klippt så att klorna inte rivs. Pulvret är s.k. blodstopp och det har jag behövt använda en gång när jag råkade klippa för långt in så att det började blöda. Lustigt, då sa Fendi ett pip, jag märkte inget förrän pälsen på tassen började färgas rosa-röd av blod.

Två pudelkammar är kanske överkurs men en behövs i alla fall – för att känna efter i hårbotten att inga tovor finns kvar efter kardningen. Den tredje pyttelilla kammen följde med kardan. Den används dels till att kamma kardan ren men sen har jag kommit på att den också är fantastiskt att reda ut tovor med. Den blå borsten gör pälsen extra fluffig. Jag förstod inte först att pudlar inte är korthåriga på nosen naturligt, men det är faktiskt så att nos, svansrot och tassar rakas ungefär varannan vecka och till det behövs en trimmer. Det finns trimrar i mycket varierande prisklass. Efter en del research kom jag fram till att det verkade som om många var nöjda med en sån här för knappa 400 kronor. Andra kan kosta 3-4 gånger så mycket – eller till och med ännu mer. Saxen kostade några hundralappar mer. Fendis sax kostade faktiskt mer än mina tygsaxar. Den lilla med blå handtag är inte av särskilt hög kvalité, men jag tycker den är bra att ha om man behöver klippa lite mellan trampdynorna eller nära ögonen. Tuperingskammen används när man ska sätta upp pälsen runt huvudet med gummisnoddar.

Här avslöjas hurdan pudelnörd jag redan hunnit bli: här är det speciella snoddar för tottning i olika färger och – håll i er – ännu en sax speciellt för att kunna klippa bort snoddarna utan att skada hundens päls. Men det allra nördigaste är kanske den lilla discoglittriga kudden som min lilla pälskling ska vila hakan på medan jag tottar honom.

Nu kanske jag infriat eventuella fördomar om pudelägare när jag visat alla prylar som jag tycker behövs för pudelpälsvård men det må så vara. Jag älskar min Fendi och vill så klart ta väl hand om honom.

2 reaktioner på ”Pudelpälsvård

  1. Milda himmel alltså:)

    Jag har haft två cockerspaniels, och jag lämnade in båda för helkroppsrakning ungefär 4 gånger om året. Hon lämnade kvar ungefär 1 cm päls, vilket jag tyckte jag var väldigt lagom att ta hand om, och när det blev kallt ute, så blev det tröjor och regnrockar på dom:)

    Med det sagt, vill jag också säga att jag tycker att det är jättegulligt med hundar som får den typen av pälsvård som du ger din hund. Det är mycket arbete (uppenbarligen), men antagligen också mycket glädje om man tycker om det:)

    Jag kan ju också konstatera att det kommer allt bättre produkter för utställningshundar, om ska ha ett visst utseende. Och om man tycker om det, så ska man ju såklart köra på!

    Gilla

    • Han är köpt med bibehållen avelsrätt och i köpekontraktet står att jag ska hålla honom i utställningspäls tills han är utställd tre gånger av uppfödaren. Det är på sätt och vis bra, för på så sätt har jag ”tvingats” lära mig pälsvården från början och från grunden. Det är dessutom en jättebra uppfödare som ger all tänkbar support så det går bra, tycker jag. Och ju mer van jag blir, desto lättare går det, så vem vet – kanske han får behålla sin långa päls även efter utställningarna. Han är ju rätt gullig med sin långa, silkesmjuka päls :).

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s