Häromdagen när min mor skulle ringa hem till far var det stört omöjligt att få tag på honom. Det visade sig att han visst försökt svara i sin mobil, men mina föräldrar bor i ett hus med entréplan, ovanvåning och källarplan och far var på ett plan och mobilen på ett annat. Han hann inte fram innan mor slutat ringa. Så jag fick ett uppdrag: sy ett mobilfodral så far kan bära mobilen med sig – så att mobilen verkligen blir mobil så att säga.

Jag klurade ett tag på vad jag skulle sy fodralet av, har tidigare sytt ett till mig själv av det som blev över när jag sytt en klänning (som i sin tur hade varit en duk, heter det third hand då?)

och jag har sytt ett fodral till Uffe av hans avlagda byxor. Jag ville fortsätta återbruka …

=

Jag använde en del av ena ärmen på en seconhandfyndad skinnjacka till utsidan (thirdhand igen). Det var inte så mycket till fynd egentligen. Den tidigare ägaren hade troligen kört den i tvättmaskinen så skinnet var flammigt, torrt och hårt. Det tänkte jag inte så mycket på i affären, men när jag skulle använda jackan senare kändes den inte så rolig och vintage längre, mer chabby än chic liksom. Men delar av ärmen fungerade fint till ett fodral, liksom ärmen på fars egen gamla kasserade skjorta.

Fodralet fick en bred hälla på baksidan så att fodralet kan sättas på livremmen …

Nu följer mobilen med överallt!