Den här midsommaren firade jag tillsammans med syrran och mina föräldrar i syrrans torp.

Det har varit en midsommar i blommornas tecken. Första stopp på vår färd mot torpet var Rosenlunds rosarium i Jönköping.


Åh, så många vackra rosor det fanns. Jag hade aldrig varit där förut och blev helt betagen, höll nästan på att ta slut på minneskortet bara på rosenbilder. Här en Sweet fragrance och här …

Napoleons hatt – Cristata. Som min mor påpekade: knoppens form ser verkligen ut som en sådan där hatt som man sett på bilder av Napoleon.

Det finns rosor på torpet också. Min syster ha full koll på alla namn, men inte jag, så ni får bara njuta av en vacker ros …

Såklart måste man plocka lite prästkragar och blåklint på midsommar

och binda sig en krans.
Midsommarafton var vi i Brevens bruk och tittade på det traditionella midsommarfirandet där. Midsommarstången är inte lik någon annan jag sett. Att den tar lång tid att klä förstår man när man tittar närmare på kransarna:

Det gröna är liljekonvaljblad som repats och formats till små kronor och fästs på kransstommarna. Enligt broschyren som fanns på plats görs detta av kransflickor med medhjälpare veckan innan midsommar, och på midsommaraftons morgon smyckas kransarna med blommor. Bara att göra girlangerna måste ha tagit sin lilla tid, tänker jag.
Kransarna bärs av kransflickorna i en procession genom byn. Det skjuts med kanon flera gånger under ceremonin, bl.a. när det är dags att börja vandringen med kransarna genom byn.

Väl framme vid stången träs kransarna på stången, en efter en, och fästs med blomsterprydda pinnar. Tittar du noga på kransbilden ser du en kransflicka i bakgrunden hålla sådana pinnar.

Även att resa stången tar sin lilla tid och bjuder på en hel del spänning vill jag lova. Man vill ju inte ens tänka tanken på vad som skulle kunna hända om några tappar greppet om en arton meter lång midsommarstång.

Innan jag åkte sydde jag mig ett par nya byxor. Det hör ju inte till vanligheterna att jag syr byxor, men jag blev inte helt nöjd med dem jag sydde och bloggade om ifjol vid den här tiden (och som på något mystiskt vis kom i repris förra veckan här på bloggen, har ingen aning om hur det blev så). Både magen och ryggslutet blev bara, så nu tog jag i ordentligt:

Jag sydde mig ett par snickarbyxor. Här syns garanterat ingen mage, och ingen kan titta ner där bak heller :). Mönstret kommer från Mönsterfabriken, och modellen heter Anna. Det var första gången jag sydde efter ett mönster därifrån. Nu när jag har använt byxorna några gånger kan jag konstatera att jag är nöjd med resultatet. Byxorna är jättebekväma och alla fickor gör dem väldigt praktiska. Fram finns dubbla bröstfickor

vilket kanske inte syns så tydligt på bilden då jag lyckats hyfsat med mönsterpassningen om jag ska säga det själv … I en av de mindre fickorna visade sig mina solglasögon få plats precis.
Jag saknade mönsterdel till infodring till sidficka fram. Jag mailade Mönsterfabriken och fick snabbt svar med bilder som förklarade hur jag själv kunde konstruera en sådan del. Man skulle kanske kunna tycka att det kunde ha varit med på ett mönster som kostar 250 kronor, men som sagt, jag fick snabbt svar av Anna som också skrev att de uteslutit delen för att man ofta inte gör någon infodring vid ficköppningen för att det kan bli för tjockt. Det har hon ju rätt i. Jag har själv aldrig tidigare gjort någon, ville testa för att det stod att man skulle göra det i beskrivningen.

Detaljer som jag lagt till: två rader smal resår som håller in byxorna i ryggen för bättre passform (annars blev det lite jättebebis över mig sett i profil) och små läderbitar under jeansknapparna för att de ska sitta fast ordentligt. Nu kom Uffes udda skinnhandske till användning. Det gäller att spara på rätt saker …
Det var lite svårt att få tag på spännen i rätt färg, men till sist hittade jag ett par barnjeans på Myrorna för 29 kronor som jag sprättade loss spännena ifrån.
Mitt midjemått korrelerar inte med stussvidden enligt gängse storlekstabeller så jag ritade av mönstret i en storlek och gick ut en storlek runt midjan. Kanske hade det gått ändå, men nu har jag ett par väldigt bekväma byxor, lämpade såväl för midsommarfirande på torp som trädgårdarbete hemmavid.
Så bra med de fina bilderna på majstången! Den där majstången har jag hört talas om så det var roligt att få se på nära håll.
GillaGilla
Roligt att höra att du uppskattade bilderna! Både mina föräldrar och min syster har berättat om midsommarstången i Brevensbruk så jag är glad att jag fick se den tillsammans med dem i år.
Varma hälsningar Ewa
GillaGilla
En sådan fantastisk midsommarstång! Roligt att få vara med på så traditionellt firande.
Underbara byxor, dem skulle man kunna ha varenda dag, utom de allra varmaste.
GillaGilla
Du har rätt. Byxorna är jättesköna, men de var lite väl varma att ha på när jag jobbade i trädgården häromdagen. Fast jag såg dem som en nödvändig säkerhetsåtgärd – vi har ganska mycket fästingar och jag skulle klippa högt gräs så … hellre svettig än fästingbiten ;).
GillaGilla
En mycket fin midsommar i det vackra Sörmland
GillaGilla