när tyget bara är metern brett. Jag fick skarva både bak och fram, vid infodringar, liv och kjoldelar för att få ihop till en klänning. Men jag får väl skylla mig själv när jag envisas med att sy av Panduros tyger. Ofta ligger bredden på deras tyger mitt emellan enkel och dubbel bredd, vilket ställer till det lite, men mönstren är ju så himla fina …
Idag har solen lyst på nypudrad snö. De vissna fröställningarna har förvandlats till vackra ”bomullsbuskar”. Till och med trähjärtat i trädgården har fått ett litet snötäcke på sig. Jag gick ut i det vackra vintervädret och bara njöt, tog med en apelsin som jag åt i solskenet på en vacker plats nära där jag bor. När jag så samlat kraft och tankar gick jag hem, tänkte och klippte, tänkte och klippte. Allt blev ändå inte helt rätt, men det är en världslig sak …
Detta var egentligen mer eller mindre en uppvärmning innan jag klipper till andra klänningar i tyger som jag från början tyckt mer om än dagens tyg. Men ju mer jag tittade på det, ju mer kär i det blev jag. Som grädde på moset upptäckte jag att koftan jag stickar passar fint i färg, eller hur:
Tyg, garn och hund 
Kommentera gärna!