Det uppstod kärlek vid första ögonkastet när jag såg garnet till den här sjalen. Det var i somras. Vi var i Eskilstuna, och jag skulle inte köpa mer garn, absolut inte, skulle bara titta och klappa lite på garnerna på Vävknuten. Men när jag såg det här vackra garnet kunde jag inte motstå det. Jag såg framför mig hur fint det skulle bli som en Pyttipanna (Pyttipanna-sjal, alltså).
Så här ser sjalen ut i platt tillstånd.
Igår köpte jag blockningsvajrar för att kunna spänna ut sjalen ordentligt. Tidigare sjalar har jag spänt med hjälp av tvättlina. När jag väl fick kläm på hur man kunde skarva vajrarna gick det lättare med vajrar än med tvättlina. Synd att jag inte fotade före och efter. Före blockning såg uddarna mest ut som små korvar.
Garnet, Manos Lace, innehåller 70% alpacka, 25 % silke och 5% cashmere och är jättemjukt, lätt och glansigt. Den underbara färgen heter Ariel.
Jag köpte två härvor á 50 gram för att vara säker på att garnet skulle räcka, men inte ens den första härvan gick åt.
I beskrivningen rekommenderas att man stickar med två storlekar större än vad det står på garnetiketten, så jag började med stickor 3,5, men jag tyckte det blev för glest så jag repade upp och började om med stickor 3.
Pyttipannan är en lättstickad och rolig sjal, kan varmt rekommenderas! Du kan läsa historian bakom sjalen här. Och beskrivningen hittar du här.
Kommentera gärna!