Myrna har stått på min to-do-lista länge. När jag röjde bland mina garner nyligen dök ett ganska udda garn upp ur gömmorna. Efter provstickning kom jag fram till att grovleken var – om än inte optimal, så helt OK – för en Myrna. Korallrosa kanske man skulle kunna kalla färgen, ett något otippat färgval för mig. Kvalitéen är ännu mer udda än färgen, låter sig inte så lätt beskrivas men Froto lett heter garnet och det säger en del om texturen. Det är en blandning av bomull och akryl så det går nog att köra i maskin. Jag vet inte, jag. Kanske blev det lite 80-talsvarning på den här, blev lite väl grov och rustik eftersom mitt garn var grövre än det som rekommenderades i beskrivningen, men den passar ju fint ihop med klänningen som jag sydde häromåret.

Jag har fått garnet av en annan handarbetstokig som insåg att hon inte skulle hinna använda upp allt hon hade i sina förråd och frågade om jag ville ha lite. Och nu har det alltså blivit en Myrna av det. Jag fick mycket av den här sortens garn, fick det även i en vacker mörkblå nyans som jag stickat en tröja av (där ärmarna hamnade bak och fram). Det finns mer mörkblått kvar – men nu tror jag att jag ska vänta lite med att sticka av det, får se om jag trivs i koftan först.

I dagarna har Andi Satterlund som designat Myrna berättat om sitt jobb som stickdesigner i sin blogg. Allt började med att hon saknade passande koftor till sina vintageklänningar. Du kan läsa om det här.  Jag gillar verkligen både beskrivningen och modellen. Allt är så logiskt och lättbegripligt. Orginalmodellen har ett runt hål i nacken som rolig detalj, men det har jag uteslutit.

Myrna-koftan stickas uppifrån och ner, livet först och sedan stickar man på ärmarna. Det har varit rolig stickning som flutit på, började på Midsommardagen och blev klar häromdagen, men så var det ju det här med knappar …

Jag tog mig till stan ens ärendet och i sybehörsaffären valde jag länge och väl tills jag  tyckte att jag funnit den perfekta knappen med lite, lite silverglans i. Tjusigt! Men väl hemma och i dagsljus såg knappen mer solblekt än tjusig ut på koftan, så jag sydde på knapparna med baksidan ut, tror jag ska behålla dem så, eller …?

När jag provade kändes avmaskningen för stram runt midjan så jag repade upp och testade en för mig ny avmaskning: ”Jeny’s surprisingly Stretchy Bind Off”. Jag hittade den  i boken ”Cast on Bind off” men du kan googla på titeln och få fram många videoklipp på samma sak. Och , ja, avmaskningen är verkligen överraskande elastisk. Avmaskade dock på vanligt vis runt ärmarna för jag tycker det är lite snyggare.