Det blev garn över när jag stickat Rutick-vantarna så nu har jag börjat på ett par Otto-vantar ur boken Vantar för alla årstider. Jag fick boken i julklapp förra julen men har inte prövat att sticka något ur den förrän nu. Den här modellen har två detaljer som jag inte stickat förut: lettisk fläta och tumkil. Flätan tar lite längre tid att sticka än vanlig slätstickning, men den var inte särskilt svår om man följer den tydliga beskrivningen i början av boken. Jag missade att man skulle stickan flätan lite olika på vänster och höger vante, men jag låter det vara så.
Garnet jag stickar med är alltså Ullcentrums två-trådiga kompletterat med ett gult, eventuellt växtfärgat, garn av okänt ursprung.
Ju längre jag kommit på vanten, desto mer tycker jag om mönstret. Det är så genomtänkt, se exempelvis hur fint mönstret på tumkilen går över i huvudmönstret. Det här med tumkil är ju jättebra. Vanten sitter mycket skönare, sluter åt kring handleden och vidgar sig sedan vid tummen precis som en hand gör. Varför har jag inte stickat vantar med tumkil förut?
Visste du förresten att errata till vantboken finns här: http://vantarforallaarstider.se/?page_id=25- .
Kommentera gärna!