Den här veckan har jag sytt prickiga katter i parti och minut. Men det är bara två som är helt färdiga. De övriga är i olika utvecklingsstadier …

Förklaring: Jag har gjort arbetsbeskrivning till hur man kan sy gosedjur med en förenklad metod som går ut på att man inte först ritar av och klipper ut ett mönster som man sedan ritar av på tyg. Istället ritar man av mönstret, nålar fast avritningen på dubbelvikt tyg och syr rakt genom mönsterpapper och allt. Sedan drar man bort pappret och klipper ut med 1 cm sömsmån (ungefär, kanske lite mindre). Därefter vänder man ut rätsidan och fyller med vadd på vanligt vis. Den som försökt klippa ut delar till gosedjur i velourtyg inser snabbt fördelarna med denna metod. Velourtyg vill ju gärna töja sig på vissa ledder och det rullar gärna sig i kanterna. Pappret ”håller emot” så att tyget inte töjs och eftersom sömsmånerna  klipps efter man sytt behöver man inte sitta och rulla ut kanterna innan man nålar ihop dem. Och man slipper problemet med att hitta en penna som fungerar bra att rita med på töjbart tyg.

Jag arbetar som textillärare på två skolor så jag har fått göra två tavlor (gör ju en och annan annars också 😉 ), därför har det blivit en himla massa katter …

Det är roligt att se när även de yngre eleverna försöker följa instruktionerna och upptäcker fördelarna med det, jämfört med att vänta på hjälp. Google, andra Internetkällor och böcker finns ju, men det är precis som att det är lättare att ta till sig en steg-för-steg-beskrivning i 3D, i de rätta materialen, uppsatt på en tavla så här så att man får grepp om hela arbetsgången på en gång. Det går ju att vända, vrida och känna på de olika stegen, och jämföra dem.

Jag har gjort likadant med vantar och mössa i fleece samt den kära gamla slöjdpåsen … Jag tycker fortfarande att den är bra för att öva många grundläggande moment i maskinsömnad – förutom att det behövs något att förvara alla armar, ben och andra delar till gosedjur under tillverkningstiden …

Här är gosedjursbeskrivningen i närbilder –  fast nu blir det ju ännu en nätbaserad  arbetsinstruktion 😉 .  Håll tillgodo i alla fall.

Jag tycker många gånger att de djur som eleverna designar själva är charmigare än de som utgår från mallar, men många barn tycker det är svårt att rita och då brukar vi använda oss av mönster från Kalle K-böckerna eller Jing Jang:s mönster.