Man kan ju undra när man ser den så här … Jag har aldrig tidigare stickat något liknande. Den här stickningen har legat i mitt projektskåp ganska länge. Senast den var framme var i somras då jag fotograferade den till utslagsfrågan i min jubileumstävling. Då berättade jag lite om den. Nu har jag tagit fram den igen, för jag kom på att den skulle passa fint i färg till en klänning som jag ska sy i det här tyget:Det är ytterligare ett tyg jag köpte när jag var i Göteborg senast. Klänningen kan bli i svalaste laget vintertid så det kan behövas en liten kofta till (gillar koftor, jättemycket!).

Troligen blir klänningen färdig fortare än koftan. Förra helgen gick stickningen ett steg fram, två steg bak. Först hade jag missat att jag var på sidan två i beskrivningen. Hur jag än gjorde stämde det inte när jag stickade efter sista raderna på sidan ett … Sedan vände jag, liksom kungen, blad … ;). Då gick det bättre, ett tag. Tills jag upptäckte fel två. Tidigare hade jag använt säkerhetsnålar som stickmarkörer och en hade hamnat fel så att mönsterrapporterna blivit förskjuten. Bara att repa upp och göra om. Nu använder jag mina fina stickmarkörer som jag köpte på Hantverksmässan i somras – bara att ta fram halssmycket de sitter på muntrade upp mitt i eländet. Nu kollar och dubbelkollar jag att det är samma maskantal i varje rapport. När en rapport börjar med ett omslag är det lätt att markören hamnar fel … Varning för det alltså!