Kärt bryderi

Nu har jag börjat sticka Strömsö-sjalen som funnits på min villgöra-lista ett bra tag. Den stickas i mosaikstickning – en teknik som jag aldrig prövat tidigare. Det visade sig vara en rolig och relativt lätt stickteknik där man bara stickar med en färg i taget, och bara räta maskor. Maskorna i andra färgen lyfter man bara. Beskrivningen var föredömligt tydlig och finns både i text och diagram, se här. Vad är det då som ger mig bryderi? Jo, garnet är underbart mjukt och perfekt till en sjal, men jag valde två nyanser som är för lika.

För att se hur mönstret framträdde med en mycket ljusare nyans stickade jag några varv med ett garn jag hade hemma och resultatet är ju solklart – mönstret kräver stora skillnader i ljushet för att syns tydligt.

Då uppstår följande frågor:

1. Vad är viktigast – att sticka just mosaikstickning eller ska jag bara sticka randigt som i början på sjalen där ränderna faktiskt framträder? Nyanserna är ju fina ihop och passar till flera av mina jackor och mössor.
2. Om jag vill sticka mosaikstickning – ska jag byta till en ljusare nyans (tror det finns ett gult och ett orange alternativ, varav jag i så fall nog lutar åt det orange)? Jag får byta de nystan som jag inte öppnat.
3. En senare fråga kanske: om jag väljer att sticka den här sjalen randig, ska jag sticka ännu en sjal och då i mosaikstickning fast i annat garn där det finns fler nyanser att välja mellan? Och kanske ska jag då hålla fast vid aubergine-tanken som jag hade från början (se tidigare inlägg)?

Vad tycker du? Kom gärna med synpunkter för jag känner att jag kört fast i beslutsprocessen!