Idag var mor och far här på lunch. Mor hade på sig toppen som hon och jag stickat. Jag har skrivit om den här stickningen förut – det var ju så att mor själv började sticka på den förrförra sommaren, men eftersom mor har fått myocit (en reumatisk muskelinflammation som främst försvagar muskler i armar, ben och nacke) och garnet var lite halt att sticka med lovade jag att sticka färdigt. Ursprungsmodellen hade ett vackert spetsstickat ok men vi kom överens om att mönstret inte skulle komma till sin rätt i det här självrandande garnet så det blev bara slätstickning utom runt ärm- hals- och nederkant där det är rätstickning.
Mor hade köpt garn till ett linne till i samma kvalité, i en fin rosa färg, lika trasselbenäget. Hon började sticka på det, sen skulle jag ta över. Tanken var att jag skulle sticka det linnet/toppen precis efter beskrivningen, med spetsmönster och allt, men efter vägning av det rosa garn som blivit kvar efter allt garntrassel kom jag fram till att garnet inte skulle räcka. Jag beställde nytt garn till mor, i glada färger men inte lika halkigt. Jag har tagit över den stickningen också, men idag bestämde vi att den inte behöver vara färdig förrän det blir kallt.
Mina kära föräldrar – tryckte visst av bilden mitt i en flirt?!
Kommentera gärna!