Nu är det grönt som gäller

Att göra saker till andra innebär att man jobbar med andra färger än man brukar. Grönt är en färg som jag tycker är fin, men sällan använder till mig själv. Ena svärsonen gillar grönt, och när han och My valde färg till filten till kommande babyn blev det just grönt – eventuellt tillsammans med lite gammalrosa. Så när jag beställde garn till tröja till honom blev det grönt igen.

Modellen blir en modern variant av islandströja, men eftersom han har känslig hy valde jag att sticka med annat garn än Lettlopi. Valet föll på Peruvian highland woll som jag inte stickat med förut och är lite nyfiken på. Det behövs tre olika gröna nyanser som passar ihop och det hittade jag hos Emilorosa Design som jag inte tidigare handlat hos. Garnet kom fint paketerat i en låda och adressetiketten var fäst med röda hjärtan med vita prickar. Jag hämtade ut det i nere i vår lokala mataffär (som också är utlämningsställe för paket), lät det ligga bredvid mig på passagerarsätet på väg hem, sneglade förväntansfullt på det hela vägen …

Ni vet den där känslan när man gläntar på locket till ett paket …

När jag vek undan silkespappret låg det förutom garnet två karameller, en påse te och en liten berlock/stickmarkör med i paketet! Nu ska jag suga på karamellerna. Teet sparar jag till en kulen höstdag när jag sitter framför brasan med min stickning. Färgerna känns helt rätt – den mellangröna nyansen som ska vara på muddarna är påminner om färgen på babyfilten så det borde ju falla Johan i smaken, tänker jag.