Förra veckan hälsade vi på My och Johan och såklart förevigades detta med ett foto på Eskilstunas mest fotograferade vy.

Och här poserar Fendi på en sten på en av våra morgonpromenader längs Eskilstunaån.

My och Johan visade oss platser både nära och lite längre bort från Eskilstuna. Här är Sigurdsristningen, nära Sundbyholm.  Att den kallas Sigurdsristningen beror på att bildmotivet har hämtats ur sagan om Sigurd Fafnesbane, en väldigt blodig historia. Ett avhugget huvud syns exempelvis strax intill Mys hand.

Vi promenerade längs Mälaren vid Sundbyholms slott. Båten Havsörnen la till vid bryggan, turister gick ombord och båten la ut igen – Fendi brydde sig inte – för till höger utanför bild sitter några som äter glass och det gillar han … Den här gången fick han bara glass i pälsen :).

Men en annan dag fick han en alldeles egen hundglass och lyckan var total.

En dag besökte vi Sparreholms bilmuseum med många bilar: vackra bilar, roliga bilar, fula bilar, udda bilar som en amfibiebil och den här: en elbil från 1922. Att utvecklingen inte kommit längre på hundra år, kan man tänka. Numera görs i alla fall karosserna inte i trä.

Det fanns så mycket att upptäcka överallt. Här är ett bilmärkesbingo som förmodligen skulle göra bilresan lite mindre långtråkig för barnen.

Och se här då! Gissa vad det är!

Här sitter ett liknande signalhorn monterat på en bil. Draken ska ge hals för att uppmärksamma andra trafikanter: tut, tut här kommer vi.

En annan dag åkte vi till Enköping, gick längs åpromenaden och tittade på idéträdgårdarna. Jag tog några bilder för att minnas sånt som jag tänkte man skulle kunna apa efter hemma. Kanske inte just att flytta ut vävstolen utomhus …

men spiralspaljén kanske …

eller ett jättelikt spindelnät i rep

Vi avrundade vår sörmlandssejour hos syrran i hennes torp.

Jag har i hemlighet stickat på en kofta till henne, hade tänkt överraska henne med den i födelsedagspresent, men fick som tur var för mig att visa den och be henne prova den nästan färdiga koftan innan jag satte saxen i den för att göra en steek*. Ve och fasa – koftan var för kort! På kvällen repade jag upp ner till ärmhålorna och i bilen hem kunde jag sticka på de 6 cm som saknades – sen hade jag inte stickbeskrivning till fortsättningen så den fick jag vänta med tills vi kommit hem.

*Steek i stickning är ett sätt att skapa öppningar i ett stickat plagg, till exempel för ärmar eller knappar. Det innebär att man klipper upp maskorna som man har förstärkt med extra trådar eller symaskin. På engelska kallas det för steek.

Kom ihåg att ta chansen att vinna en bok om stickning för nybörjare – se föregående inlägg.