– Det är hål i mina shorts. Kan du laga dem? frågade Uffe.
– Javisst kan jag det, svarade jag och tänkte: jag sätter dem i maskinen. Det finns ju till och med en speciell stoppningssöm programmerad. Det går fort. Så sjutton heller. Jag strök på mellanlägg på insidan och insåg sedan att eftersom hålet är intill fickan kommer jag inte åt med maskinen. Så jag sprättade loss fickan lite
och kom till insikt nummer två: förmodligen kommer det inte att hålla med stoppsöm och påpressbart mellanlägg. Sashiko, tänkte jag sen. Det är ju en gammal japansk lagningsmetod. Hur gör man den då? Googlade och fick veta att stygnen ska vara dubbelt så långa som mellanrummen och lika långa som ett risgryn. Nu ser det ju ut som jag utgått från både jasminris och grötris för stygnen är inte lika långa. Tråden ska dessutom vara vit. Men jag kan i alla fall säga att jag inspirerats av sashiko.
Tycker jag hittade tyglapp i bra färg som matchar etiketten i midjan. Är inte helt säker på att maken är lika nöjd. Kanske hade han kanske tänkt sig en mindre iögonfallande lagning.
Tyg, garn och hund 
Grattis,men var det lönt med så mycket jobb,???
GillaGilla
Nu kan Uffe använda byxorna igen. De är inte slitna i övrigt, bara hålet som blivit vid fickan – som blivit större och större om jag inte lagat det.
GillaGilla
Strongt! Haha! Kommer att hålla i evighet! Hoppas att köpta kläder blir av bättre kvalitet, så att de håller att laga! Det är väl använd tid och bra för miljö och hjärna!
Och det lönar sig utmärkt att göra något med sina händer och kunna använda ett plagg om en kvart eller två!
GillaGilla