,

Oskarströmsdagen och skördefest på Skolberget

Idag har jag upplevt mitt livs första kaninbajsbingo! Varje hel timme släpptes en kanin ner på rutmönstret och bajspluttarna avgjorde vilka nummer som vann. (Om inga pluttar kom inom 10 minuter lottades nummer fram med ett snurrhjul.) Vi spelade inte bingo, men Fendi och jag testade vad vi kom ihåg från rallylydnadskursen hos Oskarströms brukshundsklubb som hade en utställningsplats på Oskarströmsdagen. Det är inte precis någon smickrande bild på mig, men visst sitter Fendi fint och väntar på starten.

Hallands Djursjukhus ställde också ut. De hade en intressant liten demonstrationslåda för att visa hur man kan känna i vilket hull ens hund är i. Det var som 5 fack med päls där de underliggande ”revbenen” kändes i olika hög grad. Fendi var magerlagd men inte mager. Jag deltog i en tipsfrågetävling där man kunde vinna en vaccination till sin hund och jag hoppas att på vinst för det är snart dags för Fendis årliga spruta mot kennelhosta.

På väg ner till Skolberget tittade vi inom en loppis och en secondhandaffär. I skyltfönstret till loppisen fanns denna kombinerade radio, telefon och toarullehållare. Vi köpte den inte för telefonluren saknades.

På Skolberget var det skördefest, men vi gick först ner i blomsterträdgården och njöt av alla dalior och andra vackra höstblommor.

Ett surdegsbakat rågbröd med lingon och två våffelbullar med blåbärskompott fick följa med hem.

Ett svar till ”Oskarströmsdagen och skördefest på Skolberget”

  1. Ingrid profilbild

    Något liknande kaninbajsbingo hade de på en marknadsdag här för länge sedan, men då var det kor har jag för mig.

    Så fantastiskt mycket vackert det fanns på den där skördefesten.

    Ha en fin fortsättning på helgen! /Ingrid

    Gilla

Kommentera gärna!

jag är Ewa

och jag är en riktig textilnörd. Det ligger i generna: Det finns skräddare långt bak i släktleden. Farmor broderade åt en handarbetsaffär och mormor var hattmodist.

Redan som 5-åring började jag virka, farmor eller mormor lärde mig. Som jag minns det hade jag fri tillgång till mors tyger, garn och sybehör när jag var barn. Det var nog bara den gången när jag försökte byta ut mönsterkammen på mors symaskin genom att slå på den med en hammare som hon protesterade.

Mitt intresse till trots valde jag naturvetenskaplig linje på gymnasiet – för att kunna välja vad jag ville sedan. Men den taktiken visade sig inte fungera. När jag kom fram till att det var textillärare jag ville bli saknade jag de förkunskaper som man krävde för intag till textillärarutbildningen på den tiden, så jag fick gå en terminskurs i klädsömnad i Göteborg och sedan en terminskurs i vävning på Sätegläntan. Vävkursen på Sätergläntan var nog den bästa delen av hela min utbildning. Störst behållning av den naturvetenskapliga linjen var att jag träffade Uffe, min man, där. Vi gick i samma klass.

Jag älskar klänningar och syr med nöje mina egna. Koftan är ett annat favoritplagg, har stickat ganska många vid det här laget, men kommer ständigt på någon ny variant som jag ”behöver”.  Ibland är mina projekt lite mindre tidskrävande, som exempelvis sjalar, sockar, vantar och väskor.

Min blogg handlar även en del om heminredning, alltid med någon textil anknytning. Av mina garnrester blir det exempelvis plädar, mest virkade, och mitt första blogginlägg (juli 2013) handlade om en broderad familjekudde. Återbruk ligger mig varmt om hjärtat. Jag utmanas av begränsningen i materialtillgång och tilltalas av tanken att mitt textila skapande blir mer miljövänligt när jag syr en klänning av en duk eller virkar en matta av en pyjamas. Denna vurm hindrar dock inte mig från att besöka både tyg- och garnaffärer, och går jag in i en sån affär kommer jag oftast inte ut tomhänt … är alltså inte så dogmatisk. Det är roligt att läsa om vad andra gör, det inspirerar mig, och jag vill genom att visa och berätta om vad jag gör, inspirera dig.

Bloggen hette från början Tyg och garn, men sedan jag började blogga har jag blivit med hund. I december 2021 flyttade Fendi, en vit, fluffig liten dvärgpudelvalp hem till oss, och därefter bytte bloggen namn till Tyg, garn och hund.

My name is Ewa Svensson and I´m a true textile fantast. I work with textiles (I´m a textile sloyd teacher) and I devote a large part of my spare time to textile.

I love dresses and I make my own with great pleasure. The cardigan is another favorite garment, I´ve knitted quite a lot by now, but I constantly think of new variants that I ”need”. Sometimes my projects are a little less time-consuming, such as scarves, socks, gloves and bags.

The blog is also sometimes about home decoration, always with some textile connection. For example I make plaids of my yarn remains and my first blog post (July 2013) was about an embroidered familypillow.