Eleverna i årskurs 8 ska prova på att virka det här läsåret. Jag tänker att det kan bli lättare om man han något att hålla i när man börjar virka – något mer än en luftmaskkedja – så jag har experimenterat lite. Här är det en fisk som jag börjat virka på från stjärten och virkat framåt.

Stjärten är dubbelvikt filt som jag gjort hål i med håltång och sen har jag virkat ett varv fasta maskor. I dessa fasta maskor virkade jag sedan i främre maskbågen på ena sidan, i bakre maskbågen på andra sidan. Sedan kunde jag virka runt, runt.

Vi börjar vanligen med en med en sån här rundel i läder, virkar två fasta maskor i varje hål första varvet och fortsätter sedan med en fast maska i varje maska ett par varv tills man känner att man behärskar tekniken. Nästa steg blir att pröva att öka och minska maskor för att få en känsla för hur man kan forma en virkning . Det är nästan som att skulptera med garn. Tanken har varit att man sedan ska formge en egen virkad sak, men första gruppen (och jag) gav upp lite väl lättvindigt och flera ville hellre påta en halsduk än virka något. Kanske var det lite svårt för dem att tänka ut vad de skulle kunna virka? Några exempel hade jag, t.ex. ett pennfodral:

Då var botten en långsmal läderbit med hål i och så sydde man fast dragkedjan för hand till sist. Nu har jag påbörjat en variant som man gör tvärtom: man börjar virka runt dragkedjan, virkar sig neråt och när fodralet har önskad höjd virkar man ihop det inifrån. Jag klippte hål i dragkedjan med håltång. Jag får väl återkomma med info om hållbarheten i detta när fodralet är klart och använt ett tag. Ur hållbarhetssynpunkt vore det väl bättre att virka med så tunt garn att man kan sticka en tunn virknål genom dragkedjan direkt, utan att klippa hål, men den varianten är väl i så fall bara för elever som kan tänka sig att virka på sitt slöjdarbete hemma också. Ett sånt arbete lär ju ta mer tid än vad man har slöjdtid i skolan.

Så här ser början ut på experimentet med att virka från dragkedjan och neråt:

Den runda bottenplattan har främst använts till botten till en påse, men igår gjorde jag färdigt en groda enligt samma princip:

Jag sydde en liten påse som jag fyllde med ris och la i grodan så den sitter stadigt på sin läderrumpa. Ni vet hur det är, när man satt igån föder den ena idén den andra så efter grodan började jag på en superhjälte där jag började likadant: virkade runt en läderrundel, började alltså med kroppen och jobbade mig upp till huvudet. Sedan ville jag pröva om man kunde virka från midjan och neråt:

Det här är början på superhjältens blå långkalsonger. När jag virkat en bit delade jag in arbetet i två ben:

Och nu har jag har jag kommit så här långt på min hjälte.

Ögonen är såna här säkerhetsögon som man bara trycker in mellan maskorna och säkrar med brickan på insidan av huvudet:

Näsan är en s.k. popcornsmaska: i en och samma maska gör man början på fem stolpar efter varandra, de fyra första utan att göra sista genomdraget. Efter femte stolpen gör man sista genomdraget genom allt som är på virknålen. ”Popcornet” framträder inte förrän man virkat en fast maska i nästa maska.

Kanske hjälten får svarta skor, vi får ser. Röda armar med händer i samma färg som ansiktet ska det bli i alla fall. Dem ska jag virka nerifrån upp men en magisk ring i början vid händerna. Tänker att om någon elev vill göra något liknande har de lärt sig virkningen så pass bra när de kommer till armarna att de fixar att börja från scratch.

En superhjälte borde väl ha en mantel också så det tar ett tag till innan min hjälte är helt färdig och redo för sina hjältedåd.