Vyssan lull

Mitt senaste projekt: att göra iordning den här vaggan för bebis som väntas i november.

Önskemål från de blivande föräldrarna är en avtagbar och tvättbar klädsel både till vaggan och madrassen. De vill vagga nerkabbat men jag tar inte bort skelettet till sufletten om någon annan längre fram tänker annorlunda. Den nya klädseln får helt enkelt vikas om kanten runt om hela vaggan så får suflettstativet ligga kvar inuti.

Vaggan är en riktigt släktklenod. Min man och hans båda bröder har legat i den likaså alla deras barn. Det är tredje gången jag klär den – första gången var när vi väntade My – hon som ska bli mamma nu i november. Det finns en bild någonstans på hur den såg ut då som jag kan plocka fram vid ett annat tillfälle. Den hade vit suflett och syrenlila insida. Andra gången – när vi väntade Ida – klädde jag hela vaggan med vit brodyr som hängde ner på utsidan så man såg inte rottingen. Den här gången ska rottingen synas enligt önskemål från de blivande föräldrarna.

Det har blivit lite olika lösningar varje gång och jag är inte helt säker på om jag tänkt rätt vad det gäller lösningen kring handtagen den här gången. Jag tvekade lite innan jag satte saxen i tyget, men nu är det klippt! Jag använde vadden som mall. Nu är jag sugen på att sy för att se hur det blir, men nu är det nog dags för lite mat så sömnaden får vänta.